Har du någonsin känt, känslan av att gå sönder.
Då vet du hur den känns, känslan av att gå under.

Allt blir mörkt, tankarna snurrar och du börjar läsa om olika skrämmande diagnoser.
Självmedicinering blir en tillflykt du tar till ifrån alla tankar om katastrofer.

Alkohol och tabletter tycks hjälpa för stunden.
Men du börjar tvivla på din överlevnad när det skälver i grunden.

Du står framför spegeln och tittar, med tomma ögon.
Det känns inte som att det på något sätt kommer bli bättre imorgon.

Vardagen börjar halta och det känns allt svårare att förklara.
Varför du börjat missa samtal du som alltid varit snabb på att svara.

Du känner själv att du börjat dra dig undan.
Ser du någon du känner så tar du helt enkelt andra rundan.

Du har börjat prata med läkaren och psykologen om din situation.
Kan det vara någon sorts livskris eller kanske en knakande relation.
Kan det vara stressen som spökar eller kanske en pressad situation.

Vissa säger att det kallas livet – och snart är det över.
Men det är ju inte riktigt den sorts hjälp du just nu behöver.

Det finns många ord på att gå sönder.
Ja det finns många sätt för en människa, en människa, att gå under.

Tankarna börjar sakta ner och du återfår hoppet, det känns som att du tagit spårvagnen, och äntligen kommit till sista stoppet.

Utan en självklar anledning känns det som att nu pusslet har lagt sig och du börjar äntligen, äntligen känna igen dig.